Kaffe på jobbet
Njut av kaffe på ert sätt
Vi förgyller era pauser med ett riktigt, riktigt gott kaffe.
Provsmaka våra sorter innan du bestämmer dig i lugn och ro.
Kaffe är en konst (och lite av en vetenskap)
Och bäst av allt – kaffe är en konst som alla kan njuta av, varje dag. Som med det mesta här i världen så finns det bättre och sämre varianter, och det blir roligare ju mer man lär sig.
För att ni ska få ett så gott kaffe som möjligt jobbar vi med lokala kaffeexperter och etablerade leverantörer som Lavazza, K.W.Karlbergs Kafferosteri, Zoégas, Löfbergs, Arvid Nordquist med flera. Leverantörer med lång erfarenhet!
Vi vill också bidra till att öka kunskapen om vilka möjligheter som finns för vår svenska nationaldryck* så att ni har större chans att få en riktigt god kopp java som passar just er.
Vårt mål är att förgylla era pauser med ett riktigt, riktigt gott kaffe på jobbet!
* Det sägs att man i Finland dricker ännu mer kaffe än vad vi gör i Sverige. Hur är det möjligt?
Fakta om kaffe
Det finns flera faktorer som påverkar kaffets smak. De viktigaste är bönorna, rostningen och malningsgraden – och doseringen förstås. Ingen gillar väl blaskigt kaffe?
Kaffebönor
De bönor som används i det kaffe vi dricker är av typerna arabica och robusta. Det finns också en böna som heter liberia, men eftersom kaffe på liberiabönor blir väldigt beskt används den oftast som ”utfyllnad” i billiga kaffeblandningar. Liberiabönan står för så lite som 1% av världens totala kaffeproduktion.
Arabica (coffea arabica)
Arabicabönan är med god marginal den populäraste kaffebönan. Ungefär 75% av de kaffebönor som odlas i världen är av arabicatyp, och det bryggkaffe du dricker i Sverige är så gott som alltid 100% arabica. Arabica är mildare i smaken än robusta och innehåller ungefär hälften så mycket koffein. Eftersom den är känsligare än robustaplantan och svårare att odla är den också dyrare. Arabicaplantan kommer ursprungligen från Etiopien, men odlas idag främst i Brasilien, Colombia och Centralamerika. Det kaffe som odlas på hög höjd, över 700 meter över havet, anses vara allra bäst.
Robusta (coffea canephora)
Robustabönan är vad den heter. Den ger en kärvare smak, som inte passar så bra till vanligt bryggkaffe, men ger en extra kick och en fin crema till espresso när den blandas i arabica. (För den som ännu inte är expert: crema är det härliga, mjuka skummet.) Vissa snabbkaffen kan också ha en hög procent robustabönor. Robustaplantan upptäcktes i Centralafrika och odlas idag främst i Västra Afrika, Centralamerika och Sydostasien.
Rostning
När kaffet rostas frigörs oljan från bönorna, och det är då smaken verkligen kommer fram. Industriellt producerat kaffe rostas ofta under några få minuter tills bönorna har en temperatur på 190-230 grader. (Det sägs ibland att ljusrostat kaffe är mindre tufft för den som har känslig mage, men det stämmer inte. Vid rostningen bryts syran ner, och ett mer rostat kaffe är faktiskt mildare för magen.)
Ljusrost
Ljusrostat kaffe är syrligt och fruktigt, och smaken beskrivs ibland med ord som blommigt eller citrus. Det är än så länge inte särskilt populärt i Sverige, men kan vara spännande att prova för entusiasten. Bönor av hög kvalitet är särskilt viktiga i ljusrostat kaffe, då smaken inte ”döljs” lika mycket av rostningen.
Mellanrost
Den gyllene medelvägen, som de flesta av oss föredrar. Det har varken hög syra eller en bränd ton, utan smakar mjukt och balanserat. Mellanrostat kaffe når en temperatur på ca 200 grader i rostningen.
Mörkrost
Ju mörkare rostning, desto bittrare och mer bränd smak. Det låter kanske inte så gott när man beskriver det, men mörkrostälskare vet bättre! Ibland vill man ha en kopp som biter tillbaka.
Malning
Hur kaffet mals beror på hur det ska tillagas. Ju kortare tillagningstid, desto finare malt är huvudregeln. Om vattnet har kontakt med bönorna för kort tid hinner smaken inte utvecklas, medan för lång tid gör kaffet beskt.
Espresso och moka kräver ett mycket finmalt kaffe för att ge kaffet sin härliga, fylliga smak.
Bryggkaffe för filterbryggare ska malas tills det är ungefär lika finkornigt som strösocker.
Perkolator och Presso mals grövre än bryggkaffe, för att inte sippra ur silen i botten.
Kokkaffe ska malas riktigt grovt om det tillagas på svenskt sätt, i kastrull eller kaffepanna. Grekiskt och turkiskt kokkaffe görs på ett annat sätt och kräver raka motsatsen – ett mycket finmalt kaffe.